Det är något speciellt med svartvita bilder. När färgen försvinner börjar man lägga märke till andra saker – ljuset, skuggorna, ansiktena och små detaljer som annars lätt försvinner.
Alla bilder blir förstås inte bättre i svartvitt. Men ibland är det precis vad som behövs. En ganska vanlig bild kan plötsligt få en helt annan känsla, och gamla fotografier kan kännas märkligt nära trots att de togs för länge sedan.
Det är nog det jag gillar mest med svartvitt. Det är enkelt, avskalat och behöver inte krånglas till.